Norrköping

Olle har alltid levt med musiken

 

Lågmäld, underfundig, självkritisk. Redan tidigt var det självklart att han skulle spela. Orgeln blev hans vän, inte fiolen.

		• Ansiktet   Vem: Olle Elgenmark Vad: Fyller 70 år på onsdag Firar: Med fest på Matteusgården i dag

-         Jag lärde mig såga fiol.
Orden kommer från Olle Elgenmark, organist och tonsättare.
- Jag drar mig för att kalla mig tonsättare. Det är ett högt och fint ord.
Sex orgelsymfonier, ett oratorium samt diverse sånger och kantater har det i alla fall blivit. Han skriver utan att använda instrument. Det är ett måste, menar han.

"Jag är född ekenskis"
- Det börjar ofta med en liten idé, ett kort infall. Sedan får man se vad man kan göra av det, säger han och pratar om att "se ett temas inneboende möjligheter".
Bach är en musikalisk förebild.
- En musikens Einstein.

-        
Vi backar bandet. Olle Elgenmark föddes 1936 i Stockholm.
- Jag är född ekenskis, men det varade bara ett år.
Båda föräldrarna var musikaliska och spelade. Olles mor dog när han bara var ett år och han fick växa upp med sina morföräldrar på Lidingö. Också i det hemmet fanns musiken som en naturligt inslag.
- Det var självklart att jag skulle spela, även om jag var motsträvig.
Tidigt lärde han sig läsa noter. Mest var det nog för att överlista sin småskollärare. Hon spelade en psalm varje morgon, och den unge Olle tyckte inte riktigt att det lät som det skulle.
- Det här måste vara fel, tänkte jag. För att kolla det måste jag lära mig läsa noter.
Det var en triumf att kunna bevisa att jag hade rätt.

"Jag gned och led"
Mormor tyckte nog han skulle bli präst. Vaga planer fanns också på ingenjörsbanan och därför gick han reallinjen. I dag är han glad att han inte blev ingenjör.
- Så opraktisk som jag är, säger han och ler.
Efter studenten var det raka spåret till Musikhögskolan i Stockholm. 1959 tog han sin organistexamen. För att få musikdirektörsexamen krävdes att man dessutom lärde sig spela fiol.
- Jag gned och led och det osade väl svavel och skapade panik hos katterna.
De första åren efter slutexamen 1966 arbetade han i Solna församling och i Hjorthagens kyrka. Vid midsommar 1968 gick flyttlasset med hustrun Agneta och de tre barnen till Norrköping. En studiekamrat hade tipsat om orgeln i Matteus kyrka.
- Det där kalasinstrumentet borde du ha.
Sedan den första juni 2001 är Olle pensionär. Men det händer att han hoppar in och spelar i stans församlingar.

"Försmädligt"
- Det är kul att vara behövd ibland. Men jobba heltid skulle jag inte orka. Det finns ett liv före infarkten och ett efter. Men det före var roligare.
Efter infarkten som Olle hade 2000 orkar han inte riktigt som tidigare. I branta backar får han ibland ta paus ett par gånger för att komma vidare.
- Det känns försmädligt.
I dag firar han sin 70-årsdag med fest i Matteusgården.
- Efteråt ska jag spela en stump i kyrkan, säger han anspråkslöst.
Ge konsert med egenhändigt komponerad musik, skulle man också kunna säga.
Senare blir det öppet hus i det egna hemmet.
Att fira sin födelsedag med släkt och vänner känns roligt.
- Man ska ta vara på livets glädjeämnen och tillskapa några om man kan.

-         Karin Hassler

 

Norrköpings Tidningar 2006-02-18